Här presenteras en del av all den litteratur vi funnit kring området Lärares yrkesetik. För att det ska vara lättare att hitta det du söker har vi lagt upp litteraturen under olika rubriker.
Grundböcker
LÄRAREN OCH YRKESETIKEN
Red: Irisdotter Aldenmyr, Sara (Studentlitteratur, 2018) En antologi som initierats av Lärarnas yrkesetiska råd. I åtta kapitel lyfter elva olika forskare yrkesetiska aspekter. Vissa med mer teoretisk utgångspunkt andra med utgångspunkt i sådant som lärare och förskollärare möter varje dag i skola och förskola. Varje kapitel kommenteras av en yrkesverksam lärare eller förskollärare.
ETIK I PROFESSIONELLT LÄRARSKAP
Irisdotter Aldenmyr, Paulin, Grønlien Zetterqvist (Gleerup, 2009) vill i sin
bok erbjuda redskap för att hantera lärarprofessionens komplexitet.
Utgångspunkten är ett antal situationsbeskrivningar som alla inrymmer dilemman och valsituationer som känns igen från lärarens vardag.
LÄRAREN I ETIKENS MOTLJUS
Trygve Bergem (Studentlitteratur, 2000) har i sin bok på ett bra och
lättillgängligt sätt beskrivit läraryrkets yrkesetiska dimensioner.
RESPEKT FÖR LÄRARYRKET
Gunnel Colnerud och Kjell Granström (HLS förlag, 2002) sätter fokus på två
fundament för läraryrket: yrkesetik och yrkesspråk.
ATT FINNA BALANSER
Kernell, Lars-Åke (Studentlitteratur 2002) hjälper lärare att finna sin
yrkesidentitet och beskriver de ofta subtila, men betydelsefulla förändringar
som sker i yrket över decennierna. Likaså uppmärksammas det utvecklande mötet mellan mer och mindre erfarna lärare och avslutningsvis får läsaren goda råd för effektivitet, trivsel och hållbarhet i yrket.
YRKESETIK I VARDAGEN
Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund (2006) har givit ut ett
fördjupningsmaterial om lärares yrkesetik.
LÄRARES YRKESETIK
Roger Fjellström (Studentlitteratur, 2006) ger en gedigen genomgång av lärares yrkesetik.
Fördjupning
LYHÖRDA LÄRARE – PROFESSIONELLT RELATIONSBYGGANDE I FÖRSKOLA OCH SKOLA, Anneli Frelin (Liber 2012).
UTMÄRKT UNDERVISNING – FRAMGÅNGSFAKTORER I SVENSK OCH INTERNATIONELL BELYSNING
Jan Håkansson & Daniel Sundberg (NoK 2012).
DEN VÄRDEFULLA PRAKTIKEN
Kennert Orlenius och Airi Bigsten (Liber, 2008)
VÄRDEGRUNDEN – FINNS DEN?
Kennert Orlenius (Runa, 2001)
VAD SÄGER FORSKNINGEN? – Avhandlingar vi rekommenderar
ATT GÖRA LÄRANDET SYNLIGT? IUP OCH DIGITAL DOKUMENTATION (Umeå universitet, 2012).
Eva Mårell-Olsson har i en avhandling studerat hur det går till när
elever, föräldrar och lärare förbereder och genomför utvecklingssamtal och
upprättar individuella utvecklingsplaner och kommer med en hel del kritik.
Studien visar bl.a. att det ofta är omöjligt att följa upp målen i
utvecklingsplanerna, eftersom det inte finns tid för det. Istället föreslås
elevmål som överensstämmer med den planerade undervisningen.
DE GRANSKADE. OM HUR OFFENTLIGA VERKSAMHETER BLIR GRANSKNINGSBARA (Göteborgs universitet 2012).
Emma Ek har lagt fram en etnografiskt inspirerad avhandling av tillsyn inom skola och äldreomsorg analyseras hur det vardagliga (indikatorer, statistik, möten, samtal, dokument, rapporter, korrespondens) bidrar till att skapa ett tillsynsobjekt som blir möjligt för inspektörerna att bedöma och hur tillsynen tolkas och används av de tillsynade.
KULTURELL FOSTRAN (Uppsala universitet, 2011).
Lotta Brantefors har gjort en didaktisk studie om talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning. Hur förändras tänkandet om kulturella relationer över tid? Hur ser vi på tolerans, pluralism, mångkultur – egentligen? Trots all rationalitet kommer inte tänkandet bortom ett oartikulerat och otydligt ”vi” och ett utpekat och väldefinierat ”dem”. Ett didaktiskt bidrag i diskussionen om hur vi kan skapa reell ömsesidighet!
LÄRANDETS HERMENEUTIK (Högskolan i Jönköping, 2011).
Mikael Segolsson har tagit tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt för sin avhandling. Vad konstituerar egentligen bildning? Hur kan man se på bildning idag? Hur hänger lärande ihop med bildning? Förståelse? Kunskap? Ett sätt att vara? Vad är mätbart? Utbildning kan bjuda mer eller mindre bildning.
EMOTIONER OCH VÄRDEGRUNDSARBETE.
David Lifmark (Umeå universitet 2010) avhandling beskriver lärare, fostran och elever i en mångkulturell skola. Den ger perspektiv på arbete med värdegrund och mångfald.
”VI BÖRJADE SE BARNEN OCH DERAS SAMSPEL PÅ ETT NYTT SÄTT”: UTVECKLING AV SAMSPELSDIMENSIONEN I FÖRSKOLAN MED HJÄLP AV PEDAGOGISK PROCESSREFLEKTION.
Kerstin Bygdesson-Larsson (Umeå universitet 2010). Studien handlar om precis det som titeln anger – hur förskollärare genom pedagogisk processreflektion kan bli än mer professionella.
UNDERSÖKNINGAR AV SOCIOVETENSKAPLIGA SAMTAL I NATURVETENSKAPLIG UTBILDNING.
Barbro Gustafsson (Linnéuniversitetet 2010 ) har ägnat sin avhandling åt
frågan om hur undervisning inom No-ämnet kan stödja utvecklandet av
demokratiska förmågor hos eleverna?
ASSESSMENT DISCOURSES IN MATHEMATICS CLASSROOMS.
Lisa Björklund-Boistrup (Stockholms universitet 2010) har skrivit om vilken diskurs som egentligen råder när vi gör bedömningar. Avhandlingen är gjord utifrån matematikämnet, men lätt överförbar till andra ämnen och skolformer.
DE FÖRSTA SEX ÅREN.
Marianne Strömbergs (Göteborgs universitet 2010) avhandling är en studie av fyra lärares professionella utveckling med en yrkeslivshistorisk ingång. Konkret skrivet kring professionsutveckling över tid. Lärarnas hanterande och lärdom kring kritiska brytpunkter under de första tuffa läraråren står i fokus.
PEDAGOGERNA OCH DEMOKRATIN.
Lars Persson (Lunds universitet 2010) har skrivit om hur pedagoger inom såväl förskola, grund- och gymnasieskolan omvandlar, förvaltar och sprider samhällets demokratiska grunder till barn och ungdomar. Han lyfter bland annat vikten av yrkesetiken för professionen.
LÄRARES LÄRANDE OM ELEVER.
Lisbeth Ranagården (Göteborgs universitet 2009) har skrivit om hur vi lärare hittar relevanta åtgärder för måluppfyllelse och hur vi hanterar den sociala dimensionen i vårt komplexa yrke? Hon utgår från diagnos, tolkning och åtgärder – vanliga kriterier för professionellt arbete.
SPÄNNINGEN MELLAN NORMALITET OCH AVVIKELSE.
Joakim Isaksson (Umeå universitet, 2009) har skrivit om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Hur identifieras elever i behov av särskilt stöd? Vilket stöd får de? Hur upplevs stödet av eleverna och deras föräldrar? Hur hantera balansgången mellan att vara särskild och som alla andra? Högaktuellt ämne, här lättfattligt och gediget presenterat.
STÖRANDE ELEVER, KORRIGERANDE VUXNA.
Om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet. Marcus Samuelsson, (Linköpings universitet, 2008). Lättläst ger avhandlingen nya perspektiv kring vad lärare störs av och försöker korrigera – i relation till det de regler som finns.
DELAKTIGHET I SKOLANS VARDAGSARBETE.
Helene Elvstrand (Linköpings universitet, 2009). Perspektiv kring hur elever kan bli reellt delaktiga i skolans vardagsarbete – hur de gemenskapsbygger, förtroendeskapar, viktggör, grupptränar, kompisagerar, inflytandeförhandlar. Inflytandets ramar och begränsningar, hinder och praktik.
BUILDING AN ETHICAL LEARNING COMMUNITY IN SCHOOLS,
Ulrika Bergmark (Luleå universitet, 2009). Hur kan vi bygga en lärande gemenskap på etisk grund i skolan? På engelska.
LÄRARES DILEMMAN, Helge Räihä, (Örebro Universitet, 2008)
Vad är ett dilemma för lärare? Vad konstituerar ett dilemma? Vilka språkliga resurser finns och bör finnas? Hur konstrurerar lärare komplex rationalitet? Med konkreta exempel från lärarvardagen diskuteras dilemman utifrån språket.
MILDA MAKTER! Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplinåtgärder
Gunilla Granath (Göteborgs universitet, 2008) ger nya perspektiv på bland annat utvecklingssamtal. Oerhört lättläst och mycket rolig att läsa!
MED FACIT I HAND – Normalitet, elevskap och vänlig maktutövning i två svenska skolor.
Åsa Bartholdsson (Stockholms universitet, 2007). Denna avhandling utsågs till ”2007 års avhandling med störst potential” vid Skolportens rikskonferens 2008. ”Efter att ha läst denna blir synen på mitt eget klassrum aldrig sig likt” –
Magnus Blixt
ATT KUNNA KLARA SIG I ÖKÄND NATUR. En studie av betyg och betygskriterier – historiska betingelser och implementering av ett nytt system. Jörgen Tholin (Högskolan i Borås, 2006)
Lärares yrkesetik 