Det diskuteras ofta om lärares medverkan i sociala medier idag. Skall jag vara vän med mina elever på Facebook? Vilket ansvar har jag över det jag ser och hör på nätet? Är jag tvungen att hänga med i trenderna? Ja, frågorna är många och svaren tycks vara få, och i de flesta fall väldigt olika beroende på vem du frågar!
När jag är ute och föreläser om Lärares yrkesetik, eller IKT-pedagogik så kommer nästan alltid frågan upp om man skall vara vän med sina elever på Facebook eller inte? Frågorna kring sociala medier ökar hela tiden, samtidigt som antal medier blir fler och fler.
För det första måste man vara medveten om att de sociala medierna fungerar väldigt olika, även om syftet med användandet oftast är detsamma. Alla sociala medier har ett syfte för användaren att på något sätt kommunicera något med någon eller några andra personer. Det kan handla om åsiktskommunikation i form av Twitter eller blogg, dagbokskommunikation med Facebook, Bildkommunikation i Bilddagboken, Videokommunikation med Youtube eller Bambuser och geotaggningar med Gowalla. Precis som när det gäller all annan kommunikation handlar kommunikationen inte enbart om vad som explicit sägs, utan också hur det sägs, av vem, på vilket sätt, vad som inte sägs o.s.v.
Men som sagt, de sociala medierna är även olika! På facebook kan jag exempelvis välja exakt vilka som kan se vad jag skriver och inte. Medan på Twitter så kan vem som helst följa mig som har tillgång till internet. På andra sociala medier bjuder man in personer att delta och då blir det upp till dem att göra det eller att avstå.
Frågorna blir ofta felställda! Frågan om jag skall vara vän med mina elever på Facebook eller ej, kan inte besvaras förrän man besvarat frågan: Vad skall jag använda Facebook till? När jag bestämt mig för vad jag skall göra eller skriva på Facebook så blir det betydligt enklare att svara på frågan om vänskap eller inte med elever. Om man nu inte redan tagit ett principiellt beslut för sig själv tidigare, att inte vara vän med någon elev på Facebook. Tvärtom kan bli svårare, eftersom det ger en hel del följdfrågor – om jag är vän med en elev, måste jag väl vara vän med alla? Vad gör jag om jag ser något… Och dessutom så kan jag ju då inte vara privat på samma sätt och skriva vad jag vill, eftersom det kommer att läsas, granskas och kanske till och med spridas vitt och brett. Här är det helt avgörande med en öppen dialog med eleverna och deras föräldrar om sociala medier och hur du använder dig av det. Denna dialog skapar förtroende och förståelse, det är jag övertygad om, oavsett om den landar i att du är aktiv i sociala medier eller inte.
Diskussionen om sociala medier som en ny kanal för trakasserier och mobbning är såklart sann, men blir oerhört snedvriden om det skulle vara en anledning till att hålla sig därifrån. Det skulle i princip kunna jämföras med att man som lärare blundar när man ser mobbning eller trakasserier på en skolgård eller i ett klassrum. Kanalen kommer ju att finnas där vare sig vi väljer att vara delaktiga eller ej.
En viktig grundförståelse blir då att de sociala medierna har kommit för att stanna – vi kan inte bortse ifrån dem och vi kan inte välja bort dem! De kommer att vara en del av vår lärarvardag vare sig vi vill eller inte. Frågan är bara hur mycket vi tänker blanda oss i det själva! En annan viktig grundförståelse är också att det finns information om oss på nätet vare sig vi använder sociala medier eller ej! Det skrivs om oss utan vår vetskap oftare än vi tror. Egentligen är inte det konstigare än att det tisslas och tasslas i klassrummet varje dag, varje lektion. Man pratar med vänner och kompisar mellan lektionerna och efter dagens slut – information sprids och byts hela tiden. Detta bakgrundsbrus har alltid funnits, skillnaden nu är att den redan i realtid kan spridas över hela världen med några enkla knapptryckningar från vilken mobil som helst. Märk väl, att det är mediet som förändrats – inte bruset! Så vad är vi rädda för?
Nej, jag tror att vi måste inse det faktum att sociala medier är en stor del av mångas vardag, en stor del av de nätverk som vi ofta påpekar är så viktigt för att klara sig i dagens samhälle och en viktig del i den snabba kommunikationsvärld som växer upp runt omkring oss. Det är dags att ställa sig frågan – Hur kan jag använda mig av detta verktyg i min undervisning, för mina elever, i min barngrupp, med mina föräldrakontakter o.s.v. Man måste absolut inte göra allt, men man bör kanske fundera på att göra något. Forma det till din verklighet och din vardag och dra nytta av de fördelar som du anser kan gynna dig och din yrkesroll.
Det finns såklart inga absoluta sanningar och givna svar men en sak är alltid viktigt – att skilja på privat och professionell användning av sociala medier. Du måste veta vem du är och när du är det!
De yrkesetiska aspekterna på Sociala medierna blir följdfrågan och nästa diskussion att ta tag i. Vad tycker du?
Jesper Rehn
September 2011
Lärares yrkesetik 