Litteraturlista

Här presenteras en del av all den litteratur vi funnit kring området Lärares
yrkesetik. För att det ska vara lättare att hitta det du söker har vi lagt upp
litteraturen under olika rubriker. Men det är självklart så att du själv väljer
vad du vill läsa. Vi har i viss utsträckning lämnat en kommentar. Denna kan ses
som en läsanvisning eller minirecension utifrån respektive läsares perspektiv.
De ska ses som personliga och inte gemensamma uttalanden från rådet – men kan
kanske ändå hjälpa till...

Översikt:
Här kan du börja
För dig som vill läsa mer
Vad säger forskningen?
Och så ännu lite mer...

HÄR KAN DU BÖRJA - grundböcker om lärares yrkesetik
ETIK I PROFESSIONELLT LÄRARSKAP
Irisdotter Aldenmyr, Paulin, Grønlien Zetterqvist (Gleerup, 2009) vill i sin
bok erbjuda redskap för att hantera lärarprofessionens komplexitet.
Utgångspunkten är ett antal situationsbeskrivningar som alla inrymmer dilemman
och valsituationer som känns igen från lärarens vardag.

LÄRAREN I ETIKENS MOTLJUS
Trygve Bergem (Studentlitteratur, 2000) har i sin bok på ett bra och
lättillgängligt sätt beskrivit läraryrkets yrkesetiska dimensioner.

RESPEKT FÖR LÄRARYRKET
Gunnel Colnerud och Kjell Granström (HLS förlag, 2002) sätter fokus på två
fundament för läraryrket: yrkesetik och yrkesspråk.

ATT FINNA BALANSER
Kernell, Lars-Åke (Studentlitteratur 2002) hjälper lärare att finna sin
yrkesidentitet och beskriver de ofta subtila, men betydelsefulla förändringar
som sker i yrket över decennierna. Likaså uppmärksammas det utvecklande mötet
mellan mer och mindre erfarna lärare och avslutningsvis får läsaren goda råd
för effektivitet, trivsel och hållbarhet i yrket.

YRKESETIK I VARDAGEN
Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund (2006) har givit ut ett
fördjupningsmaterial om lärares yrkesetik.

LÄRARES YRKESETIK
Roger Fjellström (Studentlitteratur, 2006) ger en gedigen genomgång av lärares
yrkesetik.

FÖR DIG SOM VILL LÄSA MER - böcker om yrkesetik
LYHÖRDA LÄRARE - PROFESSIONELLT RELATIONSBYGGANDE I FÖRSKOLA OCH SKOLA
Anneli Frelin (Liber 2012).

UTMÄRKT UNDERVISNING - FRAMGÅNGSFAKTORER I SVENSK OCH INTERNATIONELL BELYSNING
Jan Håkansson & Daniel Sundberg (NoK 2012).

DEN VÄRDEFULLA PRAKTIKEN
Kennert Orlenius och Airi Bigsten (Liber, 2008)

VÄRDEGRUNDEN - FINNS DEN?
Kennert Orlenius (Runa, 2001)

VAD SÄGER FORSKNINGEN? - Avhandlingar vi rekommenderar
ATT GÖRA LÄRANDET SYNLIGT? IUP OCH DIGITAL DOKUMENTATION (Umeå universitet
2012). Eva Mårell-Olsson har i en avhandling studerat hur det går till när
elever, föräldrar och lärare förbereder och genomför utvecklingssamtal och
upprättar individuella utvecklingsplaner och kommer med en hel del kritik.
Studien visar bl.a. att det ofta är omöjligt att följa upp målen i
utvecklingsplanerna, eftersom det inte finns tid för det. Istället föreslås
elevmål som överensstämmer med den planerade undervisningen.

DE GRANSKADE. OM HUR OFFENTLIGA VERKSAMHETER BLIR GRANSKNINGSBARA (Göteborgs
universitet 2012). Emma Ek har lagt fram en etnografiskt inspirerad avhandling
av tillsyn inom skola och äldreomsorg analyseras hur det vardagliga
(indikatorer, statistik, möten, samtal, dokument, rapporter, korrespondens)
bidrar till att skapa ett tillsynsobjekt som blir möjligt för inspektörerna att
bedöma och hur tillsynen tolkas och används av de tillsynade.

KULTURELL FOSTRAN (Uppsala universitet 2011). Lotta Brantefors har gjort en
didaktisk studie om talet om kulturella relationer i texter om skola och
utbildning. Hur förändras tänkandet om kulturella relationer över tid? Hur ser
vi på tolerans, pluralism, mångkultur - egentligen? Trots all rationalitet
kommer inte tänkandet bortom ett oartikulerat och otydligt ”vi” och ett utpekat
och väldefinierat ”dem”. Ett didaktiskt bidrag i diskussionen om hur vi kan
skapa reell ömsesidighet!

LÄRANDETS HERMENEUTIK (Högskolan i Jönköping2011). Mikael Segolsson har tagit
tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som
utgångspunkt för sin avhandling. Vad konstituerar egentligen bildning? Hur kan
man se på bildning idag? Hur hänger lärande ihop med bildning? Förståelse?
Kunskap? Ett sätt att vara? Vad är mätbart? Utbildning kan bjuda mer eller
mindre bildning.

EMOTIONER OCH VÄRDEGRUNDSARBETE. David Lifmarks (Umeå universitet 2010)
avhandling beskriver lärare, fostran och elever i en mångkulturell skola. Den
ger perspektiv på arbete med värdegrund och mångfald.

”VI BÖRJADE SE BARNEN OCH DERAS SAMSPEL PÅ ETT NYTT SÄTT”: UTVECKLING AV
SAMSPELSDIMENSIONEN I FÖRSKOLAN MED HJÄLP AV PEDAGOGISK PROCESSREFLEKTION.
Kerstin Bygdesson-Larsson (Umeå universitet 2010). Studien handlar om precis
det som titeln anger - hur förskollärare genom pedagogisk processreflektion kan
bli än mer professionella.

UNDERSÖKNINGAR AV SOCIOVETENSKAPLIGA SAMTAL I NATURVETENSKAPLIG UTBILDNING.
Barbro Gustafsson (Linnéuniversitetet 2010 ) har ägnat sin avhandling åt
frågan om hur undervisning inom No-ämnet kan stödja utvecklandet av
demokratiska förmågor hos eleverna?

ASSESSMENT DISCOURSES IN MATHEMATICS CLASSROOMS. Lisa Björklund-Boistrup
(Stockholms universitet 2010) har skrivit om vilken diskurs som egentligen
råder när vi gör bedömningar. Avhandlingen är gjord utifrån matematikämnet, men
lätt överförbar till andra ämnen och skolformer.

DE FÖRSTA SEX ÅREN. Marianne Strömbergs (Göteborgs universitet 2010) avhandling
är en studie av fyra lärares professionella utveckling med en
yrkeslivshistorisk ingång. Konkret skrivet kring professionsutveckling över
tid. Lärarnas hanterande och lärdom kring kritiska brytpunkter under de första
tuffa läraråren står i fokus.

PEDAGOGERNA OCH DEMOKRATIN. Lars Persson (Lunds universitet 2010) har skrivit
om hur pedagoger inom såväl förskola, grund- och gymnasieskolan omvandlar,
förvaltar och sprider samhällets demokratiska grunder till barn och ungdomar.
Han lyfter bland annat vikten av yrkesetiken för professionen.

LÄRARES LÄRANDE OM ELEVER. Lisbeth Ranagården (Göteborgs universitet 2009) har
skrivit om hur vi lärare hittar relevanta åtgärder för måluppfyllelse och hur
vi hanterar den sociala dimensionen i vårt komplexa yrke? Hon utgår från
diagnos, tolkning och åtgärder - vanliga kriterier för professionellt arbete.

SPÄNNINGEN MELLAN NORMALITET OCH AVVIKELSE. Joakim Isaksson (Umeå universitet
2009) har skrivit om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Hur
identifieras elever i behov av särskilt stöd? Vilket stöd får de? Hur upplevs
stödet av eleverna och deras föräldrar? Hur hantera balansgången mellan att
vara särskild och som alla andra? Högaktuellt ämne, här lättfattligt och
gediget presenterat.

STÖRANDE ELEVER, KORRIGERANDE VUXNA. Om regler, förväntningar och lärares
åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet. Marcus Samuelsson,
(Linköpings universitet, 2008). Lättläst ger avhandlingen nya perspektiv kring
vad lärare störs av och försöker korrigera - i relation till det de regler som
finns.

DELAKTIGHET I SKOLANS VARDAGSARBETE. Helene Elvstrand (Linköpings universitet,
2009). Perspektiv kring hur elever kan bli reellt delaktiga i skolans
vardagsarbete - hur de gemenskapsbygger, förtroendeskapar, viktggör,
grupptränar, kompisagerar, inflytandeförhandlar. Inflytandets ramar och
begränsningar, hinder och praktik.

BUILDING AN ETHICAL LEARNING COMMUNITY IN SCHOOLS, Ulrika Bergmark (Luleå
universitet, 2009). Hur kan vi bygga en lärande gemenskap på etisk grund i
skolan? På engelska.

LÄRARES DILEMMAN, Helge Räihä, (Örebro Universitet, 2008): Vad är ett dilemma
för lärare? Vad konstituerar ett dilemma? Vilka språkliga resurser finns och
bör finnas? Hur konstrurerar lärare komplex rationalitet? Med konkreta exempel
från lärarvardagen diskuteras dilemman utifrån språket.

MILDA MAKTER! Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplinåtgärder
Gunilla Granath (Göteborgs universitet, 2008) ger nya perspektiv på bland annat
utvecklingssamtal. Oerhört lättläst och mycket rolig att läsa!

MED FACIT I HAND - Normalitet, elevskap och vänlig maktutövning i två svenska
skolor.
Åsa Bartholdsson (Stockholms universitet, 2007). Denna avhandling utsågs till
"2007 års avhandling med störst potential" vid Skolportens rikskonferens 2008.
"Efter att ha läst denna blir synen på mitt eget klassrum aldrig sig likt" -
Magnus Blixt

ATT KUNNA KLARA SIG I ÖKÄND NATUR. En studie av betyg och betygskriterier -
historiska betingelser och implementering av ett nytt system.
Jörgen Tholin (Högskolan i Borås, 2006)

OCH SÅ ÄNNU LITE MER...
JURIDIK FÖR PEDAGOGER
Mare Erdis (Studentlitteratur, 2007)

Skriv ut sidan

Ingen litteraturlista inom yrkesetik kan någonsin bli komplett eller lyfta fram alla aspekter inom alla skolformer. Men här är i alla fall några tips på vägen! Vi tar tacksamt emot dina kollegiala tips.

Tipsa gärna oss!

kansli@lararesyrkesetik.se

Logotyp för Lärarförbundet Logotyp för Lärarnas Riksförbund